einzigartig

Idag hände det som inte fick hända. Idag fick jag uppleva något som jag inte ville uppleva. Idag fick jag ta smällen för något otroligt dumt jag gjorde för ett tag sedan.

Jag träffade en kille på tåget för några veckor sen (se början av detta inlägg). Så satt jag på pendeln påväg hem idag. Lyssnade lite på musik och tittade ut genom fönstret. Var rätt trött. En kille sätter sig bredvid mig vid Kallhäll. Ger honom en snabb titt innan jag fortsätter att blicka ut genom tågets fönster och lyssna på musik.

Så ser jag ur ögonvrån att hans mun rör på sig. Jag vänder mig om, drar ut ena hörluren och ursäktar mig. Vad sa du?

Då hände det. Och jag dör. Och jag dör. Och jag dör lite till.

Konversationen:
Han: Jag känner igen dig...
Jag: Vaaa?
Han: Jag känner igen dig. Vi träffades vid Bålsta förut.
Jag: Ööhh... va?
Han: Ja, vi träffade vid Bålsta och började prata. Du gav mig ditt nummer, jag ringde, men du svarade aldrig.
Jag: Ursäkta.
Samtidigt i mitt huvud: Shit shit shit shit shit shit shit
Han: Vi träffades... kommer du inte ihåg?
Jag: ...... ...... nej?
Han: Men du bor i Bålsta?
Jag: ... Ja
Samtidigt i mitt huvud: Helvetsjävlaskitfanhorhelvete, det är HAN! Gahhhh....
Han: .... Vad heter du?
Jag: ...Amanda...
Samtidigt i mitt huvud: Ser inte ut som han går på det där! FUCK!
Han: Jahaaa... Men... men du gick i skola där... Vid Skanstull?
Jag: ?
Samtidigt i mitt huvud: HOE! Hur kan han komma ihåg aaaaaallt jag sa!?
Han: Ja, där vid Skanstull... området där...
Jag: Nää-Äää, jag går vid Sollentuna
Samtidigt i mitt huvud: Tack Kim för att du går där, tack tack tack... Ååh, bajsfuck!
Han: Jasså... Ja, då kanske du bara är väldigt lik den där tjejen
Jag: Mmmmm...

Så tittar jag på honom, och sen blickar jag snabbt ut genom fönstret igen. Tror ni att jag fick panik eller? Och vad är oddsen att man träffar på en människa man dissade? Helt random ju. Det händer bara mig.

Jag kände mig som världens elakaste människa, och jag vet inte hur jag lärde mig att ljuga så mycket men... Det här var fan inte roligt. Och hela vägen fram till Bro, satt han och stirrade på mig och jag försökte hålla masken. Inte le. Inte skratta. Ingenting. Neutral.