Jahaja jasså

Åh, jag insåg precis att det inte handlar om mig och det har aldrig gjort det. Eller okej, det har alltid funnits där i bakhuvudet, men nu... Nu är blicken glasklar. Det känns väldigt konstigt att verkligen se sanningen i vitögat.

Och sen är det väl jävligt konstigt att det finns flera miljarder människor i världen, och ändå känner man sig så jävla ensam.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0