Walk on
Det var en fin morgon idag, förutom att jag vaknade en halvtimme senare än planerat vilket gjorde att jag fick stressa lite. Men jag kom i alla fall till Stockholm i god tid. Gick och köpte tuggummi för mina sista pengar. Helt klart värt det. Tuggummi är fina grejer.
Klockan var inte mer än innan nio, och det var över en timme innan jag skulle träffa dom andra. Så jag tänkte att jag skulle ta en promenad till Slussen, för att sedan ta tunnelbanan därifrån.
Började gå. Solen gassade på och det blåste kalla vindar. Musiken skrålade ur höglurarna och jag myste i min varma jacka. Gick vid vattnet och Stockholm är alltid så himla fin där.
Kom till Slussen och klockan var bara kvart över nio. Va? Hur kunde det gått åt så lite tid när jag ändå gick relativt sakta. Nåja, kunde lika gärna gå hela Götgatan till Skanstull tänkte jag. Lite människor. Solen sken på. Musiken vråla. Och jag njöt som fan.
Vid Skanstull tänkte jag att jag lika gärna kunde gå till Globen. Så farligt långt är det faktiskt inte, och jag hade gott om tid. Gick över Essingebron och det är längre än vad man tror. Men fan vad mysigt det var. Jag älskar att gå, och även fast jag fick trasiga hälar på köpet var det ändå värt det.
Kom till Globen vid tio i tio. Fick vänta en kvart tills den första dök upp, och sedan ytterligare tjugo minuter på dom andra. Och så började det... Vardagen inom mig vaknade i liv. Stressen bubblade upp och humöret sjönk drastiskt.
Men det var en fin morgon, det var det verkligen.
Klockan var inte mer än innan nio, och det var över en timme innan jag skulle träffa dom andra. Så jag tänkte att jag skulle ta en promenad till Slussen, för att sedan ta tunnelbanan därifrån.
Började gå. Solen gassade på och det blåste kalla vindar. Musiken skrålade ur höglurarna och jag myste i min varma jacka. Gick vid vattnet och Stockholm är alltid så himla fin där.
Kom till Slussen och klockan var bara kvart över nio. Va? Hur kunde det gått åt så lite tid när jag ändå gick relativt sakta. Nåja, kunde lika gärna gå hela Götgatan till Skanstull tänkte jag. Lite människor. Solen sken på. Musiken vråla. Och jag njöt som fan.
Vid Skanstull tänkte jag att jag lika gärna kunde gå till Globen. Så farligt långt är det faktiskt inte, och jag hade gott om tid. Gick över Essingebron och det är längre än vad man tror. Men fan vad mysigt det var. Jag älskar att gå, och även fast jag fick trasiga hälar på köpet var det ändå värt det.
Kom till Globen vid tio i tio. Fick vänta en kvart tills den första dök upp, och sedan ytterligare tjugo minuter på dom andra. Och så började det... Vardagen inom mig vaknade i liv. Stressen bubblade upp och humöret sjönk drastiskt.
Men det var en fin morgon, det var det verkligen.
Kommentarer
Trackback
