Yes, yes you are
Vilken lång dag det har varit idag. En helt onödigt, lång dag. Men här sitter jag. Överlevt dessa ljusa timmar. Och nu är det mörkt ute. Jag älskar det, fastän jag är trött i ögonen. Inte i huvudet dock. Kristallklar hav. Som alltid, fast det inte märks.
Drömde om Robert Pattison inatt. Första gången jag drömmer om honom. Det var nästan på tiden.
Han tittade på mig med ett besvärande ansikte. Såg nästan plågad ut och det lyste om hela honom. Som att han stod i mörkret och en spotlight bara lyste upp hela honom, och ingenting annat. Han tittade djupt in i mina ögon och tvekade till att prata. Hela mitt hjärta smälte - det är något konstigt med drömmar - och jag kunde fan inte sluta stirra på honom. Så log han med hela ansiktet och sa "Am I your Edward now?". Och han såg helt änglalik ut - ja, det är definitivt något konstigt med drömmar - och hela mitt hjärta hoppade ur led och tillbaka och verkade leva sitt egna lilla liv. Jag var helt borta i huvudet och viskade fram "Yes, yes you are...".
Så hände det lite saker, och jag vaknade. Tur i oturen? Jag hade faktiskt, mer än gärna, velat fortsatt på den drömmen. Den var väldigt.. fin. Otroligt, jävligt mycket, nördig. Men ändå. Jag är en tönt, vad kan man förvänta sig av mig?
Drömde om Robert Pattison inatt. Första gången jag drömmer om honom. Det var nästan på tiden.
Han tittade på mig med ett besvärande ansikte. Såg nästan plågad ut och det lyste om hela honom. Som att han stod i mörkret och en spotlight bara lyste upp hela honom, och ingenting annat. Han tittade djupt in i mina ögon och tvekade till att prata. Hela mitt hjärta smälte - det är något konstigt med drömmar - och jag kunde fan inte sluta stirra på honom. Så log han med hela ansiktet och sa "Am I your Edward now?". Och han såg helt änglalik ut - ja, det är definitivt något konstigt med drömmar - och hela mitt hjärta hoppade ur led och tillbaka och verkade leva sitt egna lilla liv. Jag var helt borta i huvudet och viskade fram "Yes, yes you are...".
Så hände det lite saker, och jag vaknade. Tur i oturen? Jag hade faktiskt, mer än gärna, velat fortsatt på den drömmen. Den var väldigt.. fin. Otroligt, jävligt mycket, nördig. Men ändå. Jag är en tönt, vad kan man förvänta sig av mig?
Kommentarer
Trackback
