einzigartig

Jag är inget stort fan av Kent, trots att det finns människor som försöker tvinga på mig deras musik (känn dig träffad, Kim), men det finns faktiskt en låt som jag tycker riktigt mycket om. Det är tragiskt nog typ deras mest deprimerande låt. Den heter Socker, är väldigt vackert och jag mår faktiskt inte så dåligt och kan väl inte relatera SÅ mycket till låten. Jag tycker bara att den är fin och... sårbar.

Absolut ingen låt jag tycker att man ska lyssna på om jag befinner sig längst ner i ett mörkt hål, och är djupt deprimerad. Låten får inte en att må bättre så att säga. Men... men den är bra.

Det spelar inte längre någon roll
Jag orkar inte slåss,
det är bortom min kontroll
Du lämnade mig ensam
och självklart blev jag rädd
Mitt sista gnista hopp
var att synas, att bli sedd
Och jag glömmer bort att andas
För sex, musik och våld
var det vackraste som hänt mig,
sen själen min blev såld
Att synas utan att verka
ser enkelt ut på håll,
men jag lever på in impuls nu
via fjärrkontroll
Men jag sa alltid nej...