Grace/Wastelands
Jag var med i en tävling om att vinna ett exemplar av Pete Dohertys första soloskiva, Grace/Wasterlands. På något underligt sätt var jag en av vinnarna. Kanske var den enda som tävlade, eller så kanske jag bara hade tre motståndare. Vad vet jag. Vann i alla fall.
Först skämdes jag lite över att jag ens var med och tävlade. Vet knappt vem snubben är. Han dejtade Kate Moss? Tar droger? Röker? Ställer in konserter? Öh, va. Nä, det sa mig inte så mycket. Så, jag vet inte varför jag var med och tävlade från första början. Kanske rushen av att kanske vinna något. Brukar aldrig vinna... Eller jo, jag vann en gång. Ett par grammisbiljetter. Yä!
Men här sitter jag och lyssnar på min nyvunna skiva. Och jag ångrar inte för en sekund att jag var med. Inte nu när jag lyssnar på låtarna. Det här är fina grejer. Jävligt härlig musik
Först skämdes jag lite över att jag ens var med och tävlade. Vet knappt vem snubben är. Han dejtade Kate Moss? Tar droger? Röker? Ställer in konserter? Öh, va. Nä, det sa mig inte så mycket. Så, jag vet inte varför jag var med och tävlade från första början. Kanske rushen av att kanske vinna något. Brukar aldrig vinna... Eller jo, jag vann en gång. Ett par grammisbiljetter. Yä!
Men här sitter jag och lyssnar på min nyvunna skiva. Och jag ångrar inte för en sekund att jag var med. Inte nu när jag lyssnar på låtarna. Det här är fina grejer. Jävligt härlig musik
Kommentarer
Trackback
