Dödsbädden

Här ligger jag i min säng och skriver som Petra gör - med ett finger. Det går sakta och det kommer antagligen ta en kvart innan jag är klar med inlägget.

Idag är den värsta dagen av dom alla. Jag orkar ingenting och jag har inte kraften att bry mig, och visst fan är det lite smålustigt att jag lägger ner mina sista krafter på att skriva ett inlägg?

Har legat sen åtta imorse för att samla ihop mig för att kunna hämta datorn. I över tre timmar har jag legat och stirrat in i taket. Haft smärtor som inte går att förklara och ett illamående gånger tusen. Har känt att det här kommer bli min död och eftersom jag ligger i sängen, ligger jag alltså på min dödsbädd.

Fast nu kanske jag inte dör. Förhoppningsvis blir jag friskare. Inte för att jag är rädd att dö, absolut inte, men det skulle vara trist att inte få ta studenten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0