Utsidan ger insidan en chans - Insidan ger utsidan sin glans
Jag tycker inte om biffiga killar. Jag tänder inte på sexpack. Diggar inte killar som stinker spya eller har fettigt hår. Använda fula gympaskor är inte riktigt min grej (fastän mina skor kan vara rätt fula också i och för sig). Och har du t-shirten innanför dina byxor, som slutar strax under armhålan, ger jag dig inte en extra blick.
Rå och ärlig. Ytlig och bitchig. Ja, jag kanske är det. Men vad fan... Säg den personen som inte bryr sig om utseendet what so ever. Alla gör det. Det bara är så.
Ett omedvetet krav (som jag faktiskt inte visste om) jag har är ögonen. Tydligen... Tydligen har ögonen en jävligt stor betydelse för mig. Söker gärna efter ett par stora, glittrande och vackra ögon. Kanske därför jag inte attraheras av asiater? No offence, men jag har inte sett så många asiater med stora ögon. Deras ögon liksom... försvinner på något sätt. Förresten är jag nog inte deras typ heller. Jag märkte det igår på tåget hem. Ett stort gäng med asiater kommer in på pendeln. Pratar typ kinesiska eller något. Tittar på den blonda, smala tjejen. Smygfotar henne. Tittar på mig. Flinar. Hehehehe, du? Brunt hår? Blåa ögon? Småfet? Piercingar överallt? Nej, tack.
Och det är ju så också. Inte fan attraheras man av alla personer. Det finns en sorts människor som man dras till. Det betyder ju fan inte att man tycker att resterande av befolkningen är asfula och att man får en spykänsla när man ser dom. Nej. Dom är vardagliga i ens ögon. Så som asiater är för mig... Och vanliga svenne-bananer. Eller typ svenne-banan-wannabe-östermalm-dudes. Faller mig inte riktigt i smaken. Inte skitfula. Inte wow-vilken-snygging-hej-dig-skulle-jag-dö-för.
Sen har ju utstrålningen en stor betydelse. Klädstilen... Ja, klädstilen. Det är väl den som berättar hur man är som person (direkt efter hur man beter sig)? Fast ja, well, den kan ju bedra. Likaså med beteendet. Man kan ju göra sig till. Låtsas att man är någon som man inte är. Och då är det väl ett bevis på att man inte riktigt har hittat sig själv. Det syns ganska väl det också, fastän vi låtsas blunda för det. Ho ho ho, är du egentligen osäker på dig själv? Ah men va. Nämen, det såg jag verkligen inte... Nej nej nej för fan. Vi ser ingenting. Vi har en ögonbindel för våra ögon. Så fortsätt du.
Ja, jag har ljugit för er när jag har sagt att jag inte har några ideal. För det har jag. En massa. Vill bara låtsas om att jag inte har det (ser ni, skenet bedrar). Vara den braiga. Herregud! Amen neeej, jag bryr mig inte ett dugg om utsidan.
Och misstolka mig inte nu. För jag går verkligen inte bara efter utsidan. Vilken hemsk människa gör det? Klart man ger någon en chans. Klart man bryr sig om insidan. Det känner man ju liksom inom sig. Känns det bra, så gör det för fan det.
Sedan kanske jag sitter där med ett svenne-banan som har sexpack och har små, oglittriga ögon. Och tja, det gör mig fan ingenting. För antagligen har han något som gör mig helt bajsnödig av nervositet, och får mig att fnittra som vilken fjortonårig flicka som helst.
Äh, det här måste vara ett av mina mest snurriga inlägg
Svar: Åh du gör mig nästan generad :D så glad jag blir, TACK!
Haha aaaw visst var det småsnurrigt, men jäkligt klokt :) håller med dig, alla bryr sig om utseendet vare sig man vill eller inte. Det är ju faktiskt det första man ser på en person.
Och ögonen... mm.
Du anar inte hur mycket jag känner igen mig i detta inlägget. Jag har också alltid sagt att jag inte har några ideal. Jag är medlem på spraydate i min desperata tanke att hitta någon drömprins att leva resten av mitt liv med. Först hade jag skrivit att han kunde vara vem som helst sp länge han hade hjärtat på rätt ställe.
Sen när det skrev killar/män till mig och jag kom på mig själv med att inte ens svara på hälften av alla mail - någon hade ingen bild, någon annan hade en bild men var ful i mina ögon. Alltså kom jag på att jag har ideal och krav.
Sen att jag har kommit på att jag faktiskt tycker att långa, smala killar med busiga leenden är det bästa, så har jag också börjat tänka: vad har jag för rätt att dissa en tjock lite fulare kille? Jag är ju själv tjock och ful ( i mina ögon ). Men det sättet att tänka försöker jag mota bort.
Men som du säger.. alla har ju faktiskt bara olika saker de attraheras av och ingen måste vara bättre eller sämre för det, bara inte rätt typ.
