einzigartig

"Alltså... du ba 'jag VAR' vafan... Du är ju. Var ärlig. Våga erkänna!".

Ungefär så sa Lars till mig på tåget idag innan han hoppade av vid Bro. Han läser då min blogg och ja... Ni vet den där listan jag skrev för några dagar sen (om inte, NEJ, jag tänker inte berätta för er) där jag skrev 7 sanningar? Well, en sanning ska jag ändra (JA, jag råkade kanske ljuga lite på den) och en ska jag lägga till.

Kommer ni möjligtvis ihåg punkt numeros 3 och 4? Tja, om man säger såhär. Jag VAR aldrig intresserad, för jag ÄR nämligen fortfarande det. Så, nu har jag erkänt det! That's a fact. Den äkta sanningen, och nu hittar jag inte på en massa goja.

Och nu önskar jag att ingen (förutom Lars då) på min skola läser min blogg, vilket dom antagligen inte gör så phju för min del. Andas in. Andas ut. Lugna Andetag. Peace. Love. HEHE. För jag kommer verkligen dö. På riktigt. Dö. För jag är ingen som berättar såna känslor. Det är SÅ inte jag. Men nu gör jag det. För alla. Usch, vad läskigt!!! (Pray to God that nobody is reading this shit)

Nöjd nu Lars?



Justja, skulle lägga till en sanning också, so here we go:
8. Jag är intresserad av honom och allt, men jag har erkänt för mig själv att han aldrig kommer bli det av mig :-P

Så, punkt slut. Nu sätter vi stopp på den saken.
Tjusan!