Let the snowflakes fall down over us
Nu är det officiellt inte sommar längre. Hade totalt glömt bort att man skulle ändra till vintertid idag. Men det gör ingenting. Jag tycker om vintern. När jag var liten var den kallaste årstiden min absoluta favoriten, trots att jag alltid drabbades av öroninflammation och var sjuk hälften av tiden. Inte för att jag inte tyckte om sommaren. Jag menar, jag fyller ju år i slutet av Augusti (då det brukar vara som finast), men vintern...
Det är bara allting med det hela. Hur snön knarrar när man går. När det blåser kallt och man får rosiga kinder. Lindar runt halsduken och gosar ner sig i massor av kläder. Det är mysigt, och det känns som att det inte finns lika mycket krav på vintern som sommaren.
Nu får man lov att klä på sig många lager av kläder utan att få konstiga blickar. På sommaren ska man vara så fit. Man ska vara brun. Fräsch. Absolut inte svettas. Fräknig. Och jag som förvandlas till en otränad, kräftfärgad, svettig och finnig tjej känner att jag inte riktigt passar in.
Så vintern ska det vara. För jag fryser hellre. Det är mysigare. Då kan man få kramar som värmer en, utan kramar som bara är klibbiga.
Det är bara allting med det hela. Hur snön knarrar när man går. När det blåser kallt och man får rosiga kinder. Lindar runt halsduken och gosar ner sig i massor av kläder. Det är mysigt, och det känns som att det inte finns lika mycket krav på vintern som sommaren.
Nu får man lov att klä på sig många lager av kläder utan att få konstiga blickar. På sommaren ska man vara så fit. Man ska vara brun. Fräsch. Absolut inte svettas. Fräknig. Och jag som förvandlas till en otränad, kräftfärgad, svettig och finnig tjej känner att jag inte riktigt passar in.
Så vintern ska det vara. För jag fryser hellre. Det är mysigare. Då kan man få kramar som värmer en, utan kramar som bara är klibbiga.
Kommentarer
Trackback
