Det är såna som du som jag behöver
Igår när jag och Kim satt i köket för att dricka får sjuttioelfte glas med vatten började vi prata om gamla minnen. Trevliga minnen som man mår bra av. Väldigt mysigt var det. Och så jävla roligt! Jag skrattade så jag grät och det var verkligen det jag behövde.
Mest skratt blev det åt ett minne som inträffade för ungefär... tre år sen(? galet längesen). Vi var på väg hem till Kim. Det var vinter. Kallt. Och jävligt halt! Längre fram ser jag en isfläck och säger "Se upp för fläcken". Mmm sure. Kim sa det. Vi hann två steg så TJOPP ramlade Kim. Aaaahahahahahahahahaha.
Nej, ni kommer inte tycka att det är roligt. Men där låg hon, på rygg, med armar och ben i luften och jag vek mig av skratt. Överdriver inte! Jag skrattade så jag höll på att kissa på mig - bokstavligen. Kunde inte gå. Och efter sisådär tio minuter hade jag äntligen lugnat ner mig (och Kim såklart). Så går vi två meter, sen ramlar den jäveln igen!
Då var det nästan kört för min del. Och jag minns händelsen så starkt fortfarande att jag fortfarande (som jag skrev där uppe) kan skratta så jag grinar. Igår var det roligaste, för då illustrerade vi hela händelsen för varandra också, som gjorde allting tio gånger roligare.
Det är sånt här som får mig att må så jävla bra! Good memories (självklart ska vi skapa flera). Underbara människor! WAH vad ni får mig att må finemango! Tack så fan!
Mest skratt blev det åt ett minne som inträffade för ungefär... tre år sen(? galet längesen). Vi var på väg hem till Kim. Det var vinter. Kallt. Och jävligt halt! Längre fram ser jag en isfläck och säger "Se upp för fläcken". Mmm sure. Kim sa det. Vi hann två steg så TJOPP ramlade Kim. Aaaahahahahahahahahaha.
Nej, ni kommer inte tycka att det är roligt. Men där låg hon, på rygg, med armar och ben i luften och jag vek mig av skratt. Överdriver inte! Jag skrattade så jag höll på att kissa på mig - bokstavligen. Kunde inte gå. Och efter sisådär tio minuter hade jag äntligen lugnat ner mig (och Kim såklart). Så går vi två meter, sen ramlar den jäveln igen!
Då var det nästan kört för min del. Och jag minns händelsen så starkt fortfarande att jag fortfarande (som jag skrev där uppe) kan skratta så jag grinar. Igår var det roligaste, för då illustrerade vi hela händelsen för varandra också, som gjorde allting tio gånger roligare.
Det är sånt här som får mig att må så jävla bra! Good memories (självklart ska vi skapa flera). Underbara människor! WAH vad ni får mig att må finemango! Tack så fan!
Kommentarer
Trackback
