einzigartig

Mamma och jag åkte iväg till en annan del av Kungsängen och käka middag vid ett naturreservat. Det var urmysigt och bara skönt att komma iväg för ett tag. Och jag avslöjade den ena hemligheten efter den andra. Antar att jag inte borde skriva det här så jävla öppet - egentligen - för det skapar bara en massa  jävla missförstånd och problem. Men jag kan inte låta bli att prata om det.

För, ni vet, jag litar inte på människor. Eller alltså... jag litar ju på människor till en viss del. Men jag skulle aldrig våga lägga mitt hjärta i någons hand. Och det är frustrerande och så in i helvete jobbigt. För det känns som varenda jävla själ där ute driver med mig. 

Antar att fallet inte är så, men jag kan inte låta bli att tänka så. För när jag väl försöker, blir jag sviken gång på gång. Och när man inser att vem som helst fan kan göra nåt så vidrigt mot en. Någon som man verkligen litade på till 110% och någon som är en största hjälte... När den personen sviker går själen sönder.