Du finns i min själ och plågar mig

Har varit svinduktig idag och varit ute och gått cirka 12 kilometer. Så nu är jag ändå lite trött, det svider på benen och jag vill bara titta på en film och chilla.

Man hinner tänka väldigt mycket när man är ute och går länge... Tyvärr utnyttjar jag aldrig den situationen och far alltid iväg till min värld, min fantasi. Målar upp en värld där jag styr och ställer. Där alla står under mina fötter och jag får bestämma allt. Där får jag i princip det jag vill och jag älskar det. Helt ärligt.

Men visst fan vill man ändå ha lite motstånd? Ha någon som försöker dra en bakåt då och då. Gör så att man håller fötterna på jorden och inte flyger iväg.

Det är när jag tänker så som jag inser hur tragiskt allting är. Delat. Glassplitter. Krasch krasch, aj, där fick jag en glasbit i foten. För det tär på krafterna ibland att vara både den som drar bakåt och den som stretar emot.

Kommentarer
Postat av: Bella

Gor precis vad du gor, forsvinner in i min fantasi dar man bestammer och far allt man vill ha. Och ja, lite matstand ar alltid bra problemet ar att ibland blir det lite val mycket motstand

2008-03-25 @ 15:15:21
URL: http://slasigfriarvadhongor.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0