What is love?

Tröstar mig med skrivande, mitt liv går vidare. Och jag sitter ensam utan någon vid min sida, men tills vidare söker jag kärlek i musiken. Än så länge min enda kärlek här i livet, de enda trogna som är brevid mig...

Jag läste att en person sade en gång att man aldrig riktigt upplever äkta kärlek. Man får bara uppleva en stark lust till ordet kärlek. Man längtar efter något man aldrig kommer att få.

En annan filosof sa (på ett ungefär med mina ord, så som jag uppfattade det) att naturen avgör om man passar ihop eller inte. Passar inte du och jag ihop är det för att naturen säger så. Det är ingenting vi kan göra något åt. Att man kan bli "blind" av kärlekens lust och inse typ 40 år senare att du och jag inte passade ihop i alla fall.

Vad tror ni? Jag själv vet inte riktigt. Försöker på nåt sätt smälta ihop allting och välja ut det bästa (från det jag tycker, hehe). Jag menar, är man singel hela livet kan det mycket väl vara att man inte på riktigt känner den här lusten till kärlek. Har ens partner gjort slut med en så är det så. Det är naturen som så. Skylla bort allt. Det var inte mitt fel. Inte ditt heller. Det bara var så.

En sak jag vet säkert, i alla fall, är att jag i sådant fall känner en stor jävla stark lust till musiken. Och jag vet att naturen säger att jag och musiken hör ihop. Musiken och jag är som två pusselbitar som bara klickar ihop och passar perfekt.

:)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0