einzigartig

Första skoldagen år 2008 - helt meningslös. Jag hade inte ens behövt kliva upp ur sängen imorse om jag inte hade velat. Inte nog med att jag inte fick min sovmorgon (råkade av misstag sätta klockan på 05.15), utan vi hade inte lektioner heller. Trodde ju att vi skulle redovisa något som jag inte hade någon aning om vad det var, men tydligen inte.

Gjorde klart mitt portfolio i text i alla fall, och gjorde en löpsedel. Sedan umgicks jag med Lasse. Vi lunchade med några i klassen. Mysigt, mysigt.

Sedan skulle vi till stadsbiblioteket för att låna en bok. Boken jag ville ha var helt utlånat överallt! Gick till Bålstas bibliotek, men den var inte ens öppen. Great. Så nu kommer jag bara få G i svenska. Det hurrar vi för!

Justja, fick G i arbetsmiljö och säkerhet ändå. Det hurrar vi mycket för!

Kom hem. Somnade lite lätt i sängen. Sedan i soffan och lite när jag satt i stolen. Jag är så trött! Det är inte sant... men ändå vet jag att jag inte kommer somna förrän typ tolv. Låter kanske inte så sent i era ögon, men för mig är det länge.

Funderar på att åka till skolan imorgon. Pluggar, helt ärligt, bättre där. Tar nog bussen så att jag kommer dit runt 10... antar jag.

Det satt en jättesöt pojk på pendeln påväg hem. Vi kastade lite blickar mot varandra och log. Sedan gick han av. Synd. Men jag tänker det... Ska jag gå runt hela mitt liv och bara flirta med människor? Aldrig stadga mig? Inte ens få ett pyttelitet förhållande någon gång? Det verkar inte som det... Så jag får väl börja leva med det.

For a optimist, I'm pretty pessimistic (and I love it!)