einzigartig

Sover i en evig kyla. Frostigt och kallt om näsan. Tårna är i isbitar och fingrarna likaså. Jag tror inte vi har mörka hjärtan, tror bara att de gått i tu... Klockan är tjugo över fyra och det är redan mörkt ute. Om jag fick bestämma skulle vi ha det ljust dygnet runt, trots att jag är en nattuggla. För mörkret är det värsta jag vet. Täcker för mina ögon så att jag inte kan se nåt. Och i de allra mörkaste stunderna har jag fått uppleva de allra värsta händelserna.

Nu är det kyligt. Och nu är det mörkt. Jag sitter inlåst i ett rum, med en risk att ha glömt låsa.