einzigartig

Jag förstår inte hur det går till, men av alla människor pratar folk om sina kärleksproblem med mig. Jag är, helt ärligt, så jävla dålig på att trösta och säga det rätta orden. Ändå... ändå pratar dom ut hos mig.

För att ta det från början. Hade hoppat av pendeln (idag) och satte mig på en bänk för att vänta in bussen. Plötsligt hör jag en röst som säger "Yveeette, har du pengar på mobilen?". Jag tittar upp på tjejen som pratar och tänkte "Vem fa-aan är du?". Hon sätter sig ner. Gråter lite. Ursäktar sig lite. Och jag sitter där och kan fan inte koppla vem det är. Känner inte ens igen henne. Det kommer en kille. Dom bråkar lite. Säger adjö "för gott" (or not), och han försvinner.

Å låt oss kalla denna tjej Siri, för Siri är faktiskt ett rätt fint namn. Siri sätter sig ner och ursäktar sig för scenen. Gråter en skvätt och berättar vad som har hänt under kvällen. Samtidigt sitter jag där och undrar fortfarande vem hon är, hur hon kan veta vem jag är, och varför hon berättar det här för mig.

Det är tragiskt. Sorligt. Det gör ont. Själen är trasig. Hon pratar ut och vet ni vad jag säger? Så jävla korkad. När hon sagt klart, säger jag "Men om han beter sig så, och han bara bråkar... Så är det okej att vara ledsen och gråta". What the hell...!? Det är ju rätt uppenbart. Sedan hade jag inte så mycket mer att säga. Så vi började snurra in andra ämnen och pratade om det medan hon torkade sina tårar.

Så, slutsatsen med detta inlägg; Prata inte med min om era kärleksbekymmer om ni vill ha någon som verkligen kan trösta och säga rätt ord.