einzigartig

Den senaste veckan har min besökstatistik rasat drastiskt, och visst känns det lite tråkigt att tappa läsare men jag kan förstå dem som lämnar (å jag beundrar er som orkar läsa er igenom mina ökentorra inlägg ;-)). Men så kom jag på... För vems skull skriva jag för egentligen? Å inte för att låta allt för egoistiskt, fastän jag är det, så är det ju till största delen för min del.

Jag måste få skriva av mina tankar, ord och känslor. Sedan om ni fastnar för det, är det ju bara roligt men inget måste. Det är som typ en terapi för mig. Jag brukar oftast må bättre efter att jag har skrivit av mig här. Sedan att det kanske råkar bli lite allt för personligt ibland är iof inte SÅ bra, men men...

Å jag inser hur personlig denna blogg egentligen är, titta bara hur många gånger jag använder ordet "jag", "min", "mina" i inläggen så... Ser rätt egoistiskt ut om man tänker på det sättet, haha, men det är säkerligen bra någonstans :-)